Martin Flack kommenterar Klimatpolitiska rådet rapport som presenterades den 16 mars. En skarpare politik på flera områden och ett mer koordinerat agerande i EU står i centrum för rådets rekommendationer.
I sin fjärde utvärdering av regeringens samlade politik för att nå klimatmålen är Klimatpolitiska rådets huvudbudskap att Regeringen har gjort mycket rätt det senaste året, men att de stora, nödvändiga reformerna saknas. Själva klimatomställningen har också nått styrfart, till stor del tack vare näringslivets många initiativ och stora investeringar i ny teknik och innovation. Nu, menar Rådet, behövs dock en plan för hur dessa initiativ och omställningen i stort ska kunna skyndas på och skalas upp – en plan för acceleration.
Rådet presenterar fem övergripande rekommendationer, riktade inte i första hand till den nuvarande regeringen – utan till den som tillträder efter valet i höst. Det är denna regering som ska ta fram nästa klimathandlingsplan.
- Förbättra styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer. Idag arbetar statens myndigheter inte tillräckligt strategiskt och koordinerat mot nollutsläpp 2045, vilket skapar osäkerhet och försenar klimatomställningen. Ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocesser är ett typiskt exempel på vad det kan leda till. Regeringen måste skärpa styrningen och se till att alla myndigheter, inom alla politikområden, arbetar tillsammans för att undanröja hinder och bidra till den omställning som behöver ske.
- Stärk målbild och styrmedel på viktiga områden. Klimatpolitiska rådet pekar på ett antal centrala omställningsområden med potential att minska utsläppen i Sverige med omkring 95 procent: resurseffektivisering och cirkulär ekonomi, fossilfri elektrifiering, hållbar användning av biomassa samt infångning och lagring av koldioxid. Politiken behöver stärkas för att potentialen inom dessa områden ska kunna realiseras. Klimatpolitiska rådet vill att regeringen stärker styrningen för ett transporteffektivt samhälle, skärper styrmedlen för energieffektivisering, skapar en tydlig färdriktning kring skogens och jordbrukets roll i klimatomställningen samt höjer den politikiskapolitiska ambitionen för jordbruket från fossilfritt till klimatneutralt.
- Skapa bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås. Både privata och offentliga investeringar i ny teknik, infrastruktur och kunskap behöver öka för att klimatmålen ska vara möjliga att nå. Det handlar om allt ifrån utbyggda elnät och infrastruktur för vätgas till ny transportinfrastruktur för ökad elektrifiering och transporteffektivt samhälle. Här rekommenderar Klimatpolitiska rådet bland annat att regeringen ser över det finanspolitiska ramverket så att det inte hindrar nödvändiga klimatinvesteringar, genomför en reformera skattesystemet med sikte på minskad klimatpåverkan och ökad resurseffektivitet, att ambitionerna om snabbare tillståndsprocesser blir verklighet och att använda offentlig upphandling för att skapa marknader för ny teknik.
- Genomför ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen. Klimatomställningen kräver ny kompetens på en rad områden och på alla nivåer. Regeringen behöver investera i ökad kompetens och kapacitet i myndigheter och departement, bidra till en utvecklad dialog med universitet och högskolor kring kompetensförsörjning för klimatomställningen, öka resurserna för yrkesutbildning inom kritiska områden samt satsa på ett brett kunskapslyft i hela samhället.
- Agera proaktivt, koordinerat och kraftfullt i EU. EU flyttar gradvis fram sina positioner på klimat- och energiområdet, och Sveriges regering och myndigheter behöver ha tillräcklig kapacitet för att aktivt påverka och implementera beslut i EU. Det kan komma att krävas både fler anställda vid relevanta myndigheter och funktioner samt tydligare prioriteringar mellan politikområden. Sveriges ordförandeskap i ministerrådet under våren 2023 måste utnyttjas till att driva på reformer som möjliggör klimatomställningen.
Rådets ordförande Johan Kuylenstierna gjorde också en tydlig poäng av att rekommendationerna i hög grad riktas till alla de riksdagspartier som står bakom klimatramverket. Flera av de förändringar som behöver ske kräver bred politisk enighet och långsiktiga beslut.
Klimatpolitiska rådets rapport pekar på flera viktiga reformområden som behöver adresseras under den kommande mandatperioden. Det är avgörande för omställningen på sikt och för möjligheterna att nå klimatmålen att den regering som tillträder efter valet ser till att säkre bred parlamentarisk enighet för långsiktiga och långtgående beslut, i linje med de rekommendationer som rådet presenterar.
Här finns naturligtvis många utmaningar, men något som inte framkommer så tydligt i rapporten är hur väl den klimatpolitiska agendan sammanfaller med utmaningarna som hamnat i blickfånget på grund av den pågående geopolitiska utvecklingen och kriget i Ukraina. Resurs- och energieffektivisering, ökad inhemsk elproduktion och ett stabilt elsystem, tydligare fokus på de nyttor som skapas i de gröna näringarna – inte minst produktion av mat och biodrivmedel – är inte bara nödvändigt för klimatomställningen, det är också smart säkerhetspolitik.
Regeringen borde i högre grad ta fasta på dessa synergier och väva samman dem till en kraftfull vision om framtidens fossilfria välfärdssamhälle och till ett tydligt narrativ om vägen dit.
Rapporten i sin helhet finns att ladda ner på Klimatpolitiska rådets hemsida. Där går det också att se lanseringen i efterhand. Rapport 2022 | Klimatpolitiska Rådet (klimatpolitiskaradet.se)